torsdag 30 oktober 2008

Tio år sedan idag

Idag för tio år sedan vaknade jag tidigt. Mamma skulle köra mig till Torslanda för att spela inomhus cup - Crawford Cup - med mitt lag Näsets SK. Det var inga problem att gå upp tidigt för jag hade lagt mig i tid. Igentligen skulle jag på fest på Backaplan med mina vänner. För att fira min femtonårsdag. Men jag lovade min träanre att hålla mig inne.



När mamma hade väckt mig gick jag ut i vardagsrummet och satte jag på tv´n för att slå på MTV. Men där rulalde en nyhetsremsa. Enbart vit text på blå bakgrund som informerade om en bran som ägt rum på Backaplan undernatten. Upp i mot 20 skadade ungdomar. Jag förstod inte. Jag & Mamma läste flera gånger. Antalet skadade ökade hela tiden. Nu började de skriva om omkomna istället. Vi förstod fortfarande inte. Stängde av tv´n och tog mina fotbollsgrejer.



På gården på väg till bilen möter vi en granne, hon var svart av sot, hon grät så att hon inte kunde gå rakt. Fortfarande fattade vi ingenting. Vad var det som pågick? Hade världen blivit tokig? När jag går in i fotbollshallen möts jag av min tränare som kramar om mig och tackar för att jag lever. Klart jag lever?



Vi informeras om vad som hänt. Vi spelar med svarta band. För första gången av alla år vi spelat denna cupen tar vi oss vidare till final. Men något var fel. Något hade hänt och vi förstod inte vad.



Jag kommer hem och Alina ringer mig med en gång till hemtelefonen. (Detta var innan mobilernas tid.). Den o den hade brutit benet. Den hade rökskador.. Markus låg i koma och... Jag visste vad som skulle komma, jag visste bara inte vem av våra vänner det var. Alla hade ju varit där. "Vem" sa jag bara kort. "Gilzad" får jag till svar så lägger jag på luren.



Tårarna hade inget slut. Vår fina vän! Borta? Vår fina granne, du som var så glad jämt, hade alltid ett snällt ord att säga till alla, du log alltid. Är du borta? Vi kunde inte förstå. JAg kunde inte förstå. Mamma kramade mig, ändlösa timmar kramade hon mig. Vi grät, allihopa. Jag & min bror grät tills det inte fanns några tårar kvar.



Jag, Alina & Ronja åkte tillsammans till Backaplan på kvällen. Det var där vi skulle ha varit. Dansat och haft skoj med våra vänner. Varför fick vi leva? Alla blommor. Alla ljusen. Alla kramades, alla grät i varandras armar. Folk man inte kände tröstade en, alla fanns där för varandra, vän som total främling. Göteborg blev en stad i sorg.



Dagen efter fyller jag år. Vi skall spela final. Jag bad mitt lag spela för Gilzad. Och som vi gjorde det. Vi tog hem hela cupen, för första och sista gången, vi vann åt dig Gilzad.



På dagen var det minnesstund. Smärtan jag kände i mitt hjärta när jag hörde Gilzads mamma skrika ut sin smärta, skrika hans namn, var det värsta jag någonsin varit med om.



Min släkt kom hem till mig, för att fira mig. Jag satt enbart och grät. Text tv´n stod på konstant. För helt plötsligt dök det upp ett nytt namn. Någon mer som dött och blivit identifierad.



Det är tio år sedan idag. Men jag minns vart enda andetag jag tog den dagen. Varenda tår som föll på min kind. Idag kan jag tänka på Gilzad med glädje. Men jag förstår fortfarande inte vad som var meningen med det hela? Varför var ni tvugna att försvinna?



Mina tankar idag går till alla våra änglar. Ni finns i mina tankar. JAg önskar jag hade kunnat vara med på minnesstunden idag. Avtäckningen av den nya statyn. Men jag tänder ett ljus här.



VILA I FRID



(((Over and Out)))

Pannkakor

Tjänna!
Igår var jag i Larnaca för min fjärde behandling. Dom där jäkla nålarna igen. Men dom hjälper. Kunde lattja och springa med boll för full rulle igår utan att känna något alls.

Idag skall jag tillbaka för, förhoppningsvis, sista gången. Jag hoppas jag slipper nålarna...

Har varit på möte idag med presidenten. Trevligt. HAn frågade om någon av oss ville jobba för honom på hans Developers firma. Absolut! Det låter ju jätteroligt. Leta köpare i Sverige. Låter väl bra. Vi får se!

Nu - behandling
Ikväll - Frida & Nattas pannkakskväll.
(((Over and Out)))

tisdag 28 oktober 2008

Bara tisdag

Go kväll Svea rike!
Hoppas att ni alla mår bra där hemma! Idag har jag fått jogga med en boll vid fötterna. Det går framåt! Vi har legat på stranden några timmar idag. Det var skönt. Frappen nere på Nisses Strand är så himla god, blev en sådan i sommarvärmen.

Tänkte när jag låg där och surplade, jag fyller 25 på fredag, och här ligger jag på stranden och solar. Haha. I vanliga fall fryser man tårna av sig, hukar sig i vinden, skyddar sig från regnet. Men nu hoppar jag i plurret och steker på en solstol. Livet är gott.

utanför mitt o nattas fönster, får det lova att vara en lime?

Vad har jag mer gjort idag? Har fått lite goda nyheter. Det har gjort mig glad och fylld av energi. Om bara några dagar kommer Grannen hit, jag längtar så himla mycket. Vi skall göra så mycket skoj. Nu babblar jag bara, har inget vettigt att säga. Så god natt alla fina.
Glöm inte att leva för dagen - just idag kommer aldrig åter...
(((Over and Out)))

måndag 27 oktober 2008

Tusen nålar

Behandling idag igen. Det har ju inte blivit bättre av elektriciteten så idag testade vi något nytt. Akupunktur. När han satte de första nålarna i mig skrattade jag o sa att det där var ju ingenting.


Men så blev det fler, obehagligt nära de ädla områderna, och dom vred han om och höll på och gôra (göteborska..) med och det gjorde så ont att jag skrek till i mellan åt. Sandra satt mitt emot mig med uppspärrade ögon och bad att hennes lår inte behövde samma behandling. Skräcken lyste i ögonen. (kan avslöja att hon fick lite nålstick hon med...)

Hur ont det än gjorde så verkar det som att det hjälpte. Det kändes bättre med en gång. Men jag mådde fruktansvärt illa efteråt, pga alla energier som börjar flöda i kroppen tydligen. Det blev hem och kolla film och ligga o slappa i soffan.

Och det är väl i princip allt jag gjort idag... skönt har det varit. Men också lite jobbigt. Har haft tid att tänka mycket idag. På allt som varit. Några tårar blev det allt, men det behövs ibland.

Är nog lite känslig bara för att det är min födelsedag på fredag och jag inte får spendera dagen med nära o kära. Jo jag har ju min bästa vän såklart. Hon har till o med köpt massa ballonger till mig. Älskade Jessica.

Nej nu skall jag hem o kolla på P.S I Love You.

(((Over and Out)))

söndag 26 oktober 2008

Action på K.Road

Söndagskväll kan vara mer spännande än vad det låter. När jag i lugnan ro står och diskar hör jag hur natalie som brötar i sitt rum helt plötsligt tystnar och väser "Friiida kom hit". "Kom hit nu". Jag släpper allt jag har i händerna och kastar mig in i Nattas rum. För jag förstår genom tonen på Nattas röst att det måste vara något ytters intressant.

Natta står hukad på balkongen och jag intar samma position. Vad som spelas upp framför våra ögon var något av de mest spännande på de få veckor jag spenderat på Kennedy Road.

Flicka1 och Pojke grälar tvärs över gatan.
Pojke skriker "Why did you say that?"
Flicka1 gapar ohörbara grejer tillbaka.
Pojke - "Why did you say that? Why? Why did you say that?"

Natta & Frida ligger nu på balkonggolvet med enbart huvudet uppstucket mellan pinnarna på balkongräcket med munnarna halvöppna (som man gör när man är chockad).

Flicka1 - skriker ohörbart igen
Pojke - "Why did you say that?"
Det var som att titta på en film som hackar, samma dialog utbyts gång på gång. Men det var spännande.

Och nu händer det grejer, följande fick både mig och Natta att nästan tappa hakan. Vi var fascinerade över dramat som utspelades.

Pojke skriker samma mening och går fram och slår sönder ett fönster med knytnäven. Det gjorde ont gissade vi på. Flicka1 vrålar återigen ohörbart. Kanske kan det vara "I didnt say that!". Men det är bara en gissning. Vi håller andan.

Nu kommer flicka2 och tar tag i Pojke som för att lugna honom, flicka1 och Pojke går in i en liten alé och vi suckar besvärat på balkongen, nu kan vi inte se dom, bara höra. Skit också. Dom skriker på varandra. Två mopeder kommer fräsande förbi och stannar upp till ljudet av skrik. Men dom blir inte långvariga då Flicka2 visar att henne kan man minsan förstå - med en ilsken stämma skriker hon "Fucking go away now!!!". Brum brum - mopeder borta.

Vi trycker oss mot balkonggolvet alt hårdare. Flicka1 och Pojke kommer ut från alé och vi följer dem med blicken när de tillsammans med Flicka2 försvinner tysta ur sikte.

Jaha, där ligger vi som två fån på balkongolvet med blandade känslor.
Vad kul det var med lite action utanför fönstret.
Vad tråkigt att dom gick.

I jakt på mer drama promenerar vi till Karas. Och jovisst, så snart vi har satt oss i fåtöljerna på utsidan kommer en servitör ut och pratar vilt i sin mobil samtidigt som han viftar frenetiskt och argt med en kökshandduk. Han låter som en smurf. Vi kan inte låta bli att skratta.

Vad mer kan hända på Kennedy Road denna söndagsnatt? Vi väntar med spänning.

(((Over and Out)))

Söndag

Idag hade vi som sagt match mot ett old boys lag från Grekland. Vi förlorade med 2-4. Natalie la båda målen på straffar. Det var en match jag verkligen hade velat spela eftersom det var ett bra motstånd.

Nästa söndag börjar ligan och det är ju då det gäller. Jag hoppas jag är helt ok i benet då.
Innan matchen idag var det massa plakat som delades ut och det hölls tal. Presidenten av alla presidenter var närvarande. Han var ball, stod o pratade med honom en stund efter att Mr.Pampos presenterat oss för varandra. Han var som maffiabossen med stort M. Maffiosen av alla mafiosos.

Anledningen till uppståndelsen var att vårt lag, A.E.K Kokkinochorion har slåtts samman med herrlaget A.E.K Ayia Napa. Så det var handskakningar framför tidningskameran mellan de båda presidenterna samt presidenten med det stora M:et.

Efter matchen åkte vi till Famagusta och kollade när vårt herrlag spelade bortamatch mot Salamina. “Våra grabbar” (haha) vann med 1-0 vilket var mycket bra. Jag & Sandra tyckte att vi skulle ordna en lagfest ihop. Nummer 10 i Ayia Napa var ett hett ämne bland oss alla. =)

Klockan är bara 17.30 nu men det är kolsvart ute. Det har svalnat i luften och är inte lika galet hett som det har varit under dagen. Tjejerna hade det riktigt jobbigt under matchen då vi spelar i den värsta hettan, 11.30. Vi fick även våra riktiga matchtröjor idag. Jag valde nummer 25. Och ovanför står det FRIDA. Jag hade föredragit efternamnet men det är coolt i vilket fall som helst. Min tröja är hrmm, den är rosa. Jag ser ut som en marshmallow. Coach kallade mig Barbie. Jag försökte förklara att Barbie inte spelar fotboll och att jag ville ha en blå tröja. Förhoppningsvis ordnar dom det.

Ikväll skall jag bara ta det lugnt. Jag är lite nere, har lite hemlängtan. Skall nog bara ligga i mitt fina vardagsrum och kolla film. Hoppas att ni har det bra i Svea allihopa. Tänker på er.

lördag 25 oktober 2008

2days pics

Vilken dag! Idag igen! Härligt att livet är sådär gott ibland.
Jag & Natta hängde imorse med våran lagkamrat Vlora och hennes man Kirk till Nikosia. (Lefkosia som cyprioterna säger). Där väntade shopping. Och inte vilken som helst utan shopping för hemmet inne på vår svenska stolthet, IKEA! Vilken känsla att gå runt där inne! Läsa svenska ord som “Nyttja Tavlor”, “Billy Bokhylla”, “Kalles Kaviar”, “Smaklig Måltid” - ja ni fattar. Små grejer man inte tänker på när man bor i sverige uppskattades till tusen under våra timmar (!) där inne.

Efter att gått runt bland möblerna hamnar man ju i cafeterian. Jag & Natta hann - innan vi nått köttbullarna - plocka på oss både prinsesstårta och kanelbullar. Även Kopparbergs alkoholfria cider fick plats på brickan. Femton (!!! Men det gäller att passa på) köttbullar, potatis, sås och massa lingonsylt senare satt vi och proppade i oss maten och njöt. Jag blundade faktiskt och låtsades att jag satt i mammas kök med familjen och åt. Några sekunders drömmande skadar aldrig.

Anyways. Vi har med enkla medel lyckats förvandla hela vardagsrummet till ett ultra tjusigt rum att hänga i mellan träningspassen. Med en matta, ett par gardiner, fyra filtar, fem kuddar och en tavla o lite ljus så har vi satt vår prägel på stället. När allt var på plats utbrast vi förnöjt att här kan vi minsann bli kvar ett tag!

Efter IKEA blev det shoppingcentret brevid som fick vår odelade uppmärksamhet. Tre tröjor och en schysst ring låg i kassarna när vi åkte hem. Just det, svenskt godis köpte vi på oss också. Marabou choklad, snören, svampar… vi i minst sagt nöjda över dagens shopping.

NU TILL VÅR LÄGENHET

FÖRE

Kaos är bara förnamnet. Men här har vi faktiskt dragit ut allt från alla skåp och skrubbat rejält. Men såhär blev iallafall resultatet!

EFTER



Grymt schysst tavla eller hur?! Vi är som sagt galet nöjda, och vi skall nu hem och titta på vårt vackra rum igen...

Nu fick vi precis reda på att man skall dra tillbaka klockan en timma. Bra att vi fick reda på det nu, annars hade vi kommit en timma försent till matchen imorgon... Möter ett old boys lag från Grekland. Skallbli skoj o kolla på, jag är ju fortfarande skadad.

Puss puss...

(((Over and Out)))