spännande

Vilken spännande dag det blev. Varit iväg och gjort ett foto jobb. Det första betalda. Det gick bra tror jag, skall kolla igenom alla bilder ikväll och skicka iväg de bästa för feedback. Jag hoppas kunden blir nöjd. 

Jag har även fått ett erbjudande idag som jag funderar över. Men det är lite grejer som måste gås igenom och bestämmas innan några beslut kan fattas. För jag är inte helt klar med hur, var och när... Men det låter kul, mer info när allt är utrett och klart. 

Just nu är det viloläge innan jag måste börja städa upp lite o plocka... fattar inte hur det kan bli så himla stökigt snabbt. Ungen är verkligen duktig på att skapa Kaos.  ;) 

(((Over and Out)))

Underbara plats

Fick två punkteringar på Kiaras vagn när jag gick till dagis igår. Tur att jag inte planerat att gå hem med henne också, vi skulle ju åka direkt till Ayia Napa för att fira farmor så vagnen åkte ju in i bilen. Imorse blev det därför att lämna henne med bilen och sedan gå med Nicos. Vi körde till ett nytt ställe igen och gick längs med havet. Underbart. 

Promenad vägen

Hur harmoniskt?

 Min stiliga lilla kille

 Detaljer som dessa får mitt designerhjärta att dunka hårdare

Underbara små undangömda stränder får mig att längta till sommaren.

Fredag idag, blir till att städa huset, åka och handla mat och ikväll blir det träning. Gårdagens träning var underbar. Det var varmt i luften och så duggregnade det. Älskar det. SÅ skönt när man slänger sig på gräset och bara glider fram och tar bollen. Jag har så himla kul på träningarna nu för tiden. Livet leker!

(((Over and Out)))

Förändring ger resultat

Vill man ha en förändring måste man göra saker annorlunda än tidigare. Dom orden ekar i mitt huvud. I tisdags var jag åter hos dietisten. Det hade gått 2 veckor sedans jag sist var där och med det skall jag vara två kilo lättare. Dock var jag sjuk i 1,5 vecka så vikten var helt oförändrad. Inte så konstigt. Men nu fasen. Nu vill jag gå ner tre kilo tills nästa besök om två veckor. Det kan unte vara helt omöjligt. 

Varje morgon tar jag med Nicos i bilen när jag åker och lämnar Kiara på dagis. På vägen tillbaka stannar jag någonstans och så promenerar jag och Nicos en lång sträcka. Men det är rätt tråkigt att gå runt planlöst, blir bara en 45 minuter på det sättet. 

Idag skippade jag bilen helt och satte Kiara i sin Rolls Royce fina vagn och så power walkade vi till dagis, tog 35 minuter. 30 tillbaka hem. Perfa! Hunden ligger utslagen på golvet och jag är redo att starta dagen! 

Förändring kan vara bra!

Idag fyller min fantastiska svärmor år så det blir födelsedags lunch med henne och familjen och ikväll har vi fotbollsträning. Jag har så himla kul på träningarna nu för tiden. Jag tänker så här; jag kan bara vara den jag är och göra mitt bästa. Så länge jag är sann mot mig själv och kämpar så mycket jag bara kan så blir allt bra. Positiv. 

Vi blev förresten lottade i samma grupp som Apollon (6 faldiga serie + cup mästare och innehavare av världsrekordet för flest spelade seriematcher i rad utan att förlora!) i cupen. Jag skall ha min revange och ta mitt lag till final. Oh yeah! 

(((Over and Out)))

Liket vid poolen

Vaknade pigg och glad idag till fint väder igen. Efter att jag lämnat Kiara på dagis tog jag och Nicos oss en timmes promenad längs med havet. Jag verkligen älskar att gå. Jag skulle kunna bli världsmästare i det. Nicos tunga släpade i marken efter ett tag men han fick kämpa på, jag vill get fit again. 

Väl hemma tänkte jag hoppa in i duchen med en gång innan jag insåg att hey, jag behöver inte stressa iväg någonstans. Så jag la mig och sola i en timma i trädgården. Jag blir verkligen vit på vintern. Genomskinlig nästan. Blå. Nu är det dags att jobba upp brännan så att jag vågar gå i shorts. Jag går aldrig i shorts/kjol bland folk förrens jag redan är brun. Löjligt men sant. Så skönt att jag har en trädgård att gömma min likbleka kropp i nu! Haha.  

Annat skoj är att årets Brud Weekend är bokad. Mer om det senare! 

(((Over and Out)))

Nog med deppande - Back to Livsnjutare

Enough med deppandet. Nu återgår jag till den glada tjejen jag faktiskt är. Vi har blå himmel, solsken och ver 22 grader varje dag nu och det underbara med att bo på Cypern är att när detta vädret väl kommer så vet man att det är här för att stanna till November at least. 

I torsdags var Kevin ledig, så vi lämnade Kiara på dagis och gav oss ut för att njuta av dagen bara vi två. Vi parkerade bilen i Paralimni och promenerade ner för hela April Street. (Massa butiker här.) Råkade shoppa lite men hey hey, jag shoppar nästan aldrig numera. Vi satte oss och tog en lunch utomhus på en Taverna, typisk cypriotisk mat. Yum. Klockan tickade iväg och vi fick promenera i rask takt tillbaka till bilen för att åka och hämta lillfisen på dagis. 

Typiskt cypriotisk sallad, man får skära upp sin egen lök!

Jag köpte en pälsjacka (fuskpäls) på rean. Min tredje nu...men jag älskar dom. Var lite kallt i skuggan på restaurangen så tog på mig den medans vi åt vilket resulterade i massa små hårstrån i maten. Men hey hey, looks fab though! 

Vi var träningslediga på torsdagen efter seriematch söndag, träningsmatch mot ett svenskt lag på tisdagen, och träningsmatch mot landslaget på onsdagen så hela dagen gick i familjens tecken. Välbehövt och mysigt. 

På fredagen var det dags för träning, jag bestämde mig för att bara gå dit och försöka ha så kul som möjligt. Fotboll har varit Urk för mig det senaste men det visade sig att det faktiskt blev en riktigt rolig träning och jag kände en lättnad. Fotboll ÄR kul! 

På lördagen fick jag ett mess av en vän i Sverige. Jessica, min granne, det piggade upp mig rejält och jag kände "Yes, nu känns livet lättare". Jag har verkligen de bästa av vänner hemma i Svea. Mer om vad det handlar om får ni veta i Maj.

Eftermiddagen och kvällen spenderade jag med mina gamla vänner från mitt förra lag AEK. Vi satt på ett cafe i Ayia Napa, tjötade, skrattade och bara hade kul. Det var verkligen välbehövt. Jag saknar dem. 

Igår spelade vi seriematch och vann med 10-0. Sjukt tråkig match för mig. Jag var hungrig hela matchen också så det ända jag kunde tänka på var "maaaat"!! 

Idag är det måndag. Jag lämnade Kiara på dagis strax innan åtta och sedan gick jag och Nicos på en powerwalk. Linne och uppvikta träningsbyxor, solen i ögonen och musik på hög volym. HEAVEN! Jag kör på med min diet. Gått ner 3 kilo på 5 veckor vilket jag tycker är jättebra. Men vill gärna gå ner ett kilo i veckan som min dietist pushar mig att göra. Nästa tisdag är det återbesök så jag kör stenhårt denna veckan för att bli av med dom två kilona! 

Nu skall jag iväg och försöka fixa mig ett jobb.... mer om det senare.... 

(((Over and Out)))

Att hitta kraften

Idag måste jag få skriva av mig. 

Livet det senaste året har inte varit lätt. Igår var det 5 månader sedan pappa somnade in. Jag kan inte förstå hur fort tiden har gått och att jag faktiskt fortfarande är här. För sorgen var, och är, så tung att jag trodde att jag skulle gå under ett tag. Jag saknar honom så himla mycket. 

Jag ringde alltid pappa när det var något om fotbollen, bra eller dåligt. Papi lyssnade alltid och visste alltid vad han skulle säga eller hur han skulle peppa mig. Den senaste veckan har varit ett helvete för mig fotbollsmässigt. Jag känner mig så jäkla less på det. Jag hade verkligen behövt prata med dig nu papi! 

Jag vet inte vad jag skall göra. Jag har alltid haft sådana tydliga mål i livet, speciellt de senaste fyra-fem åren. Men nu känner jag bara "bhaaa, va fasen skall jag göra med mitt liv". Vill jag flytta hem till sverige? Jag är trött på alla low-lifes här som indirekt är en del av mitt liv fastän jag inte vill det. Vill bort. Måste komma bort. Bara en månad till i fotbollen och sedan kan jag få tänka. Jag måste orka, men vet inte hur. 

Verkar som om jag inte kommer ihåg hur man fightas. Hur man reser sig när man blir knockad? Men jag har varit knockad i fem månader nu, varje dag när jag kommer hem ifrån träningen är jag ledsen och irriterad. Så skall det inte vara. Jag orkar inte ha det så och jag vill inte ha det så. Man kan välja hur man vill leva sitt liv och jag vill vara glad. För jag är en glad själ men den blir nertryckt och trampad på, men jag kan välja att gå. Söka mig vidare. Jag har ju några erbjudanden. Men, vad vill jag egentligen? Det kanske kan bli bättre där jag redan är? Jag har ingen aning. 

Imorgon har jag möte med fotbollen för att diskutera kontrakt för nästa säsong. Jag kommer lyssna, tänka och framför allt, inte ge något besked med en gång. Inte när jag är i ett sådant här sinnestillstånd. Det kan aldrig bli bra då. Jag behöver tid att tänka och verkligen komma på vad jag vill. Annars blir det bara dåligt för alla inblandade. 

Allt jag önskar är att få vara glad och lycklig i mitt everyday life. 

Jag har kraften att se till att det blir så. Men jag behöver tid.  

(((Over and Out)))

I Did It!

Som ni vet så lämnade jag ju in mitt sista stora projekt (Major Project) för min Masters utbildning redan i Januari. Med en snabb titt på projektet kunde min lärare konstatera att jag skulle bli godkänd. Men det är inte riktigt så lätt. Jag pluggade på Alexander College som är ett av alla campus runt om i världen som är kopplade till University of the West of England (UWE). Så jag får alltså mina betyg därifrån. Därför skickades mitt färdiga projekt (portfolio) med all min research och alla sketchböcker, ja allt, i digital form till England för den sista och gällande bedömningen. De besöker även colleget och går igenom mitt arbete "live" innan jag får reda på resultatet.

Min lärare här sätter givetvis ett betyg, men universitetet kan höja eller sänka det. UWE är ett av de allra bästa universiteten i Storbrittanien, så kraven är skyhöga och jag var givetvis lite orolig. 

Igår fick jag äntligen veta mina resultat. 

Vårat betygsystem är nog lite annorlunda än hemma. I Masters måste man få över 50 för att bli godkänd och för ett Första Klass betyg är det över 70 som gäller. Att få över 60 är extremt svårt i Masters kursen men mitt totala betyg för hela året la sig på 62,2 vilket är fantastiskt. 

Min lärare skrev till mig "Tänk vad du kunnat åstadkomma om ditt liv varit annorlunda under denna perioden" (hon syfter på att min pappa gick bort och att jag helt slutade plugga, jag gjorde faktiskt färdigt mitt arbete på 4 veckor istället för 5 månader).  Hon skrev även;

One of the best moderation comment was... "I am sure this student will be successful in her chosen career"  (jag är säker på att studenten kommer bli framgångsrik i hennes valda karriär)

En otroligt fin kommentar att få från en proffessor på den nivån. 

Min lärare avslutade med att säga att hon tycker att jag gjort ett excellent jobb och att hon är väldigt stolt över mig. Jag måste säga, jag hade aldrig klarat det utan henne. Hon är en fantastisk lärare, och en underbar människa. Hon blev min lärare i år 2 när jag pluggade till min Bachelor. Så två år i BA och sedan fick jag även henne i MA. Hon är inte bara en lärare numera utan en vän som jag håller varmt om hjärtat. Hon hjälpte mig ta mig igenom min masters under den mörkaste perioden av mitt liv. Hon gjorde mer än någon lärare behöver göra. Jag kommer för alltid att vara tacksam för det.

Bilder från min Graduation BA Interior Design, 5:e Juli 2013

Mottager mitt BA Diploma

Mottager "Designer of the Year Award"

Höggravid och överlycklig!

Poserar stolt framför mitt Major Projekt

Hela släkten, cirka 20 pers, kom från Sverige för att hejja på mig under Graduation Ceremony,

Här är jag o magen med min systerson Wictor

Så, I juli blir det till att gå upp på scenen igen och ta emot mitt masters diploma!! Jag räknar med att hela släkten är där igen! ;) 

(((Over and Out)))