Final. Supercupen. Apolon - AEK

Jag vet att jag varit borta länge. Men nu skall det bli ordning på bloggen. Vad som varit, mina studier har satt igång på allvar och jag drunknar i plugg. Båda mina fötter har varit förjävliga rent ut sagt. Kortisonsprutor i båda efter ett hemskt vaket ingrepp med någon metallgrej som gav stötar på mina klämda nerver för att hitta rätt plats att sätta sprutorna. Tre dagar följde med ingen känsel i fötterna, tegelstensfötter och fortfarande samma smärta. Nu verkar det dock som om sprutorna börja hjälpa.

Jag har fyllt 28 och fick, tack vare min underbara pojkvän, en helt underbar födelsedag.

Jag har börjat träna ordentligt. Tack och lov för det. För. Idag. Spelar vi. SUPERCUPEN. Final mot Appolon. Laget som vi förlorade mot i Cypriotiska cup finalen i våras. Men nu är allt annorlunda. VI har nyförvärv. Vi tror på oss själva och är starkare. Nu jävlar.

Nu sticker jag och möter upp mitt AEK, mitt älskade lag. Nu åker jag tillsammans med mina black and yellow kamrater till Larnaca Stadium där vi 14.30 drar igång årets viktigaste match.

Det är nu vi skall visa vilka vi är. BLACK AND YELLOW!

(((Over and Out)))