Igår kände jag mig lite deppig och att srkiva av sig hjälper alltid mig. Men. Känner mig lite missförståd nu. Igentligen vill jag ju inte flytta hem. Tror jag. Jag vill få mitt företag att funka här och jag vill vinna serien och cupen med mitt fotbollslag. När mitt företag har blivit "global" och jag jobbar överallt runt hela världen (hehe, man skall alltid tillåta sig att drömma Stort!) då, då kan jag skaffa min stora våning i Linnestaden med en underbar innegård som ungarna kan leka på (ja plural, någon gång i framtiden).
Men tills den dagen är kommen, så är jag ändå lycklig här med min lilla familj på denna lilla ön. Jag uppskattar det jag har, en fantastisk pojkvän som alltid stöttar och pushar, och världens underbaraste lilla tjej som alltid får mig att skratta.
Efter jag skrivit mitt inlägg igår så började jag och Kiara springa runt i huset och dansa. Hon har sådana söta moves. Lillfis. Efter det drog vi fram fingerfärg och ett stort papper och började kleta som bara den. Vad rolig hon var! Det var mer skoj att måla sitt egna ben än pappret. Hon är grön på benet idag med för det gick inte helt bort i badet. Fick säga till på dagis idag att de inte skulle vara orliga, det är bara färg. Haha.
Iallafall, det jag ville skriva idag var att "oh my god, min lilla bebis är inte en beis längre!" Såg kortet nedanför och insåg hur stor hon har blivit. Hon är 17 månader och tre dagar idag. Det är helt galet vad snabbt tiden går. Man verkligen ser på det kortet hur hon blivit en liten tjej. Låter säkert konstigt men när man ser henne varje dag så inser man inte hur hon växer. Men det här kortet... åh, mammas lilla tjej växer upp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar