Känslan när Kiara föddes och jag skulle amma första gången var helt otrolig. Det är så häftigt hur bebisen direkt söker sig till bröstet och vet precis hur de skall göra. Jag hade inga problem alls med amning, det gjorde inte ont alls när mjölken rann till och jag fick inga "skavsår" eller något annat jobbigt. Det ända som var jobbigt var när Kiara var runt 7 veckor och hon åt i ca 45 minuter, somnade i fem minuter och vaknade sedan skrikandes och ville ha mer mat. Jisses! Min mjölk var slut, eller, det fanns ingen näring i den längre. Så nu kör vi på välling i flaska. Det är både bra och dåligt. Jag saknar att amma för det är galet mysigt, men det är otroligt skönt att Kevin också kan gå upp på natten nu och mata Kiara när hon vaknar och är hungrig. På så vis får jag mer sömn. =)
Iallafall, det jag skulle komma till. När jag ammade hade jag inga problem alls att slänga fram tutten och mata min lilla tjej, var jag än var. På restaurant, på cafe, i väntrummet på sjukhuset... wherever! Jag kan inte förstå folk som tycker det är fel att amma bland folk. Det är för sjutton helt normalt o vill min bebis ha mat då får hon mat. Hittade den här hatten av en slump, och tyckte den var galet rolig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar