Back to my happy self

Såg precis ett program på MTV, "Real Life". Det handlade om en kille i min egna ålder som precis kommit ut ur fängelset. Om hur han tar tag i sitt liv igen. Han lyckas betala för månadshyran och säger "skönt, då har vi tak över huvudet en månad till". Vid något tillfälle efter att återigen nekats anställning suckar han "vem sa att livet skulle vara lätt?". Jag skäms. Jag gnäller över att behöva ta bussen. Jag gnäller över att inte kunna köpa min fina nya bil ännu för att jag inte får min uppkörning förens om fyra månader. Det finns människor där ute som aldrig kommer kunna betala en månadshyra, ännu mindre kunna köpa en bil. Ibland behöver man få sig en tankeställare. Tro fan jag kan klara detta. Slutgnällt!

(((Over and Out)))