A cosmic level

Det känns som om att jag är på en kosmisk nivå av livet som igentligen inte existerar. En verklighet som inte finns. Det är som om att jag går runt och väntar på att få komma tillbaka till den vanliga nivån där allt är som det skall. Där alla i min familj är starka och mår bra. Men den nivån verkar vara utom synhåll ett tag till.

Imorgon är det operation som gäller. Operationen skall möjliggöra en röntgen som förhoppningsvis kommer ske i nästa vecka. Veckan efter det kommer provsvaren. Varför skall allt ta sådan tid? Kan vi inte bara få veta nu? Väntan är det värsta. Det och distansen. Ibland hatar jag att bo på Cypern.

(((Over and Out)))