Fr.V: Bambos, Coach, Fotini, Anna, Frida, Ximel, Loungri, Mr.Lucas (president)
Sittandes fr.v: Maria, Theodora, Koulla, Cleo, Vlora, Natta
I första halvlek hade vi vinden emot oss vilket gjorde det väldigt svårt att rulla runt bollen längs marken. Den rullade lite dit den själv ville. Det var svårt för mig att gå ut på höga bollar då den helt plötsligt kunde byta riktning. Men jag lyckades hålla nollan då jag gjort en kanonräddning på ett stenhårt skott längs med marken och kommit ut och styrt undan bollen på två riktigt farliga hörnor. Dom hade fler chanser än oss i första men vi stod emot väldigt bra. Mina backar var grymma!
I andra halvlek sätter vi stor press på Salamina men lyckas inte sätta den i mål. Det är ribbträff, stolpträff, precis utanför och så vidare och så vidare...
90 minuter senare står det fortfarande 0-0 och domaren blåser av matchen. Förlängning väntar. 2 x 15 minuter. Benen är tunga. Det har varit tufft för båda lagen. Vi stretchar, försöker intala oss att vi inte är trötta. Vi joggar lite fram och tillbaka. Nerver. Coach säger att vi kan klara det. "Ate´re!"
Vi får vinden emot oss första femton minutrarna men står upp, håller i, försöker spela runt så gott det går. 15 minuter går fort och vi byter planhalva utan vila. Det är en minut kvar av matchen, vi har ett anfall där en Salamina spelare tar med hand i straffområdet! Domaren ser det inte och springer med mot våran planhalva då salamina kontrar. Linjedomaren viftar febrilt med sin flagga, ropar på domaren som till slut hör och blåser i sin pipa samtidigt som han springer med höger handen pekandes mot Salaminas straffpunkt! 10 sekunder kvar av matchen. Straff. Natalie Liljekvist stegar fram emot bollen. Sätter sig ner och knyter sina skor i vanlig ordning, ställer sig upp...
Det är tyst på läktaren. Spänningen i ögonblicket tar bort alla röster. Jag håller mina händer för munnen. Vill titta, vågar inte. Men tittar ändå när jag kommer på att Natta aldrig missat en straff. Det är ju Natta som lägger den! Natta lägger straffen med 10 sekunder kvar av matchen. "Vi har vunnit".
...Skorna är knutna och Natta står upp. Hon stegar fram emot bollen och drar till ett skott som går till vänster om målvakten. Bakom målvakten och in i nätmaskorna! MÅÅÅÅL!!!AEK KONSTANTIAS ÄR I SEMIFINAL I CYPRIOTISKA CUPEN!!!
Alla slänger sig i en hög och tjuter av glädje. Jag älskar Natta, men i den stunden älskade jag henne tusen gånger mer!
Känslan efter matchen var överväldigande. Jag var så trött efter 2 timmars hård match. Det värkte i varenda muskel i kroppen. Men det var så skönt. Så skönt att vi kämpade oss till en seger. All nervositet släppte. Det fanns bara glädje och kärlek för spelet fotboll. Jag var så lycklig att det sprutade lite tårar. Antagligen lättnad. Än är serien inte över. AEK KONSTANTIAS är att räkna med!
(((Over and Out)))
1 kommentar:
Ojdå, nu kom tårarna! Vad jag är glad för eran skull, detta gjorde ni kanonbra. Puss hjärtat.
Mamma
Skicka en kommentar