onsdag 14 januari 2009

REA!

En helt vanlig onsdag på Cypern. Träningen börjar klockan 18.30. Nicos väckte mig halv åtta. Efter en promenad var det dags att komma på vad man skulle fylla ut dagen med. Allihopa åkte vi in till Paralimni för lite shopping. Vad annars skall man som proffs göra? Hahaha.

Det roliga är att man kan ta med hundarna in i affärerna här så det är ju finnemang. Nicos blev så trött efter ett tag att han låg o sov inne i ett omklädningsrum. Men jag skall allt lära honom att shoppa som mammsen!

Jag lyckades fynda två par råsnygga jeans från Lee, ett par converse skor och ett par Nike pjucks. Lite hårspray och underkläder fick också följa med hem. En lyckad dag för shoppingådran. Men converse skorna har jag itne bestämt mig för om jag skall behålla själv ännu. Antingen det eller så får syrran dom. Syster yster vad tycks?

Lite bilder från idag.

Varför denna kom med vet jag inte, men det är våran schyssta egen gjorda planch. Alla som kommer hem till oss skriver eller målar något på den. Den är sjukt underhållande och om man inte har något att göra så står man där en stund o fördriver tiden. Alla roliga citat från vår tid här nere finns med...

Ett av mina nya par jeans...

Nike dojjsen...

Dom grymma brallsen med lite häng o balla fickor på sidorna...

Converse dojjorna, Nå systeryster? E det något för dig eller vill du hellre ha liknande Nike skorna?
Nicos somnade på mina träningsbyxor nyss... utpumpad efter en dag av shopping o lek med Malibu - brorsan.


Imorgon blir det en sväng till Larnaca där det finns lite större utbud. Zara, Mango och Dieselaffären bla. Tröjor står på listan imorgon. (Mamma leta leta leta bland mina lådor, snäääälla!!!).

Dagens träning var riktigt rolig. Men den får ni läsa om på Nattas blogg. --->HÄR<---- för hon har skrivit så bra om den.

Imorgon skall jag träffa GreenEyes efter träningen. En hel vecka sedans vi såg. Men det känns, hmm, jag vet inte hur jag skall förklara det. Jag tänker på honom hela tiden. Verkligen hela tiden. Men jag är lite skraj. Vågar inte riktigt tillåta mig att känna mer nu. Vill inte bli beroende av någon. Eller beroende är väl fel ord.
Det går inte att förklara, jag är bara skraj helt enkelt. Skakig för att falla för honom. Fastän jag vet hur mycket han tycker om mig - för det har han berättat - så kan jag inte ge hela mig själv. För tänk om jag blir galet kär och han nobbar? Eller om jag blir tok kär och han blir förflyttad till ett annat land? Fast man kan ju inte tänka så. Man får ta dagen som den kommer. Men jag undrar om jag någonsin kommer våga älska igen. Way Deep!
Vi rundar av där va?!
(((Over and Out)))

Inga kommentarer: