Innan den 87:e minuten:
Första halvlek spelar vi inte om vi brukar. Vi får inte till vårat passningsspel och det är lite förvirrat i backlinjen. Ximel som gått upp som yttermittfältare denna matchen också gör ett kanonjobb precis som Natta på centermitten. Vamos har två bra skott längs marken intill stolpen men jag räddar. AEK har några bra chanser på frisparkar som går centimetrar utanför. Otur! 0-0 står sig hela halvleken.
I andra halvlek får vi till vårat spel och Vamos har inte mycket att komma med. Dom är trötta och frustrerade. De skriker och klagar på varandra inom laget medans vi rullar runt bollen. Enbart oturen gör att vi inte får in bollen i mål. Vamos har bara ett farligt skott på mål och ett "friläge" med tre minuter kvar av matchen. Ximel och Anna jagar deras anfallare som kommer fri mot målet, jag rusar ut och slänger mig, då putter deras anfallare Anna som inte kan stanna och jag får två sparkar i huvudet av sko storlek 42. Det snurrar och jag kan inte gå rakt när jag väl ställer mig upp. Jag fortsätter och spela, tre minuter... Jag gör en räddning till på hörnan som följer och matchen är slut. 0-0.
Och här är jag nu. Två dygn på sjukhuset.
Tack alla som kommit och hälsat på! (Med mat, dricka, godis och nallebjörnar! =)
Ximel, Natta, Simosch, Rodilsson (nåja... lol), Eleni, Antonia, Anna, Olga, Dora, Fotti, Koulla, Bambos.... snart kommer Franjesco också och han gillar att prata, så dags att jag vilar lite innan. LoL. Älskar er filis mou.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar