lördag 6 februari 2010

På våran gata...

...ligger det fem hus. Uppbyggda på 70-talet då många cyprioter fick fly sina hem och den cypriotiska regeringen fick låta så kallade "flyktinghus" byggas upp runt omkring "det fria famagusta". Förra året fick dessa husägare en stor summa pengar var för att renovera sina hus. Nya golv, kök och badrum blev mångas prioritering. Så också i vårat hus, där byttes även alla dörrar, listor och väggarna målades i vitt.

Åter till vår gata.


HUS ETT. Här bor det en engelsk/grekisk kvinna med sin engelska man. Dom är väl i 60 års åldern och har en liten irriterande ful hund som inte tycker om andra hundar. Paret i sig är väldigt trevliga dom få gånger man ser och pratar med dem. Dom har gjort om hela sitt hus och målat det ljust grönt. Stenstatyer är deras stora passion och trädgården rymmer gröna porslinsgrodor, en halvmeter hög Snövit samt diverse vita stenfigurer.

HUS TVÅ ligger mitt imot vårat eget. Här bor också ett par i 60 års åldern. Mannen säger inte så mycket men vinkar glatt och hälsar när man ser honom. Hans fru har inga talproblem däremot. Munnen går i ett och hon älskar att skrika "Niiiiiicos" i en gäll ton så fort hon ser honom. I julklapp fick vi två fina ljushållare då hon har sett hur vi alltid har ljus tända på kvällarna. Hon är så gullig så. Jag har även blivit intvingad i huset på en vidrig efterrätt som hon precis hade gjort. Jag satt snällt och tuggade och svalde hårt och tänkte "hon är snäll frida, va trevlig, svälj, spy inte....". Jag uppskattar gesten enormt dock.

HUS TRE är gatans mest skrämmande hus. Här bor kvinnan vi kallar Zombie Grannen. Vi är alla lite rädda för den uråldriga dinosaurien där inne. Hon kan inte tala och folk säger att hon även är döv. Men vi tror hon fejkar dövheten då hon alltid verkar höra när vi kommer hem. Huvudet poppar fram bakom gardinen. När hon går utanför huset, vilket hon sällan gör, släpar hon ena benet lite lätt efter sig, vänster armen slänger och dänger längs ena sidan som om den är på väg att lossna och hon grymtar och stönar ljudligt. Helt plötsligt tittar hon på en och skriker "eoooohhh". Minst sagt läskigt....

I HUS FYRA bor våra favorit grannar. Nicos och Koulla. Dom är i 60 års åldern (kors!) dom med. Vi har många gånger varit hemma hos dem och fikat och ätit middag. Dom pratar inte mycket engelska men vi lyckas ändå kommunicera med varrandra. Dom är helt underbara. Två exempel;
*Vi har inte världens bästa tvättlinor. Dom ramlade liksom ner och all tvätt åkte i marken. Flera gånger om dagen sprang vi ut och hängde upp allt igen bara för att det rasat ner. En kväll hade Nicos fått nog av att se oss springa fram och tillbaka som dårar så han satte upp tre rejäla linor när vi sov som hittills inte rasat en enda gång.

*När jag skulle på morgon promenad med vovven gick vi förbi grannen Nicos och utbytte de vanliga morgonfraserna. Han hörde hur illa jag hostade så när jag kom tillbaka tvingade han in mig i huset på en kopp the med citron i som Koulla fixade åt mig. Jag fick även lite medicin och hon sa till mig att komma tillbaka om 1,5 timma då skulle hon ha soppa klart till mig. När Nicos kommer för att hämta mig sover jag Han tvingar tjejerna att väcka mig och drar med oss tre in i huset på denna fantastiska soppa. Jag mådde mycket bättre på kvällen och hostan var näst intill borta! Underbara grannar eller vad?!

HUS FEM är då vårat... det är givetvis rosa! Och jag behöver knappast berätta om vilka som bor i det eller hur?! The swedish girls...


Insidan av huset tar vi tag i en annan gång. Men jag hoppas jag har stillat er nyfikenhet lite nu?

(((Over and Out)))

Inga kommentarer: